fredag 27 januari 2012

Att kalla saker vid dess rätta namn

Skriver idag på Göteborgs fria om miljörörelsens problem.

***

Att kalla saker vid dess rätta namn

Miljörörelsen har ett problem. Vi pratar mycket om prioriteringar som bör göras, beteenden som ska förändras, skatter som ska införas. Vi är experter på att peka ut allt som är fel och på att göra alternativet oattraktivt. För vem vill åka kollektivt när man kan dra på sista-minuten, all-inclusive semester till exotiska länder två gånger om året? Vem vill äta bönor när man kan äta biff? Sluta åka taxi? Ingen. Eller väldigt få i alla fall.

Problemet är att miljörörelsen inte tillräckligt ofta visar upp de enorma fördelarna man får genom att vara lite mer miljövänlig. Vi måste sluta skämmas för vår rörelse. Ett klockrent exempel är den rena ekonomiska vinsten som kommer av att sänka temperaturen lite i lägenheten, vara sparsam med el, köpa mindre kött och shoppa färre kläder. Dessutom får miljömedvetna människor massa gratis motion av att cykla istället för att åka bil, mindre ändtarmcancer av att äta vegetariskt (jo, det är sant) och massa nya vänner genom engagemang i olika miljöorganisationer.

Men många verkar emellertid inte tro att en miljövänlig livsstil är kompatibel med ett modernt samhälle. Istället förespråkar de ett beteende som vi inte mår bra av. Vi spenderar mer tid i bilen, pendlandes till jobbet (fast vi hatar det). Vi spenderar större delen av vår dag på jobbet (fast många hatar det också). Studier visar att vi inte har blivit lyckligare sedan 60-talet – trots att vår lönenivå ökat markant. Istället bränner folk ut sig, har ångest och önskar att de spenderade mer tid med sina barn.

Ja, detta en generalisering och naturligtvis finns det människor som får livet att gå ihop helt utan anmärkning. Men många jagar efter löneförhöjning efter löneförhöjning utan att verkligen reflektera vad alla de där pengarna ger dem. Frihet, rikedom och framgång, sägs det.

Jag hade en chef en gång som hade tre landställen men som aldrig hann åka till något av dem eftersom han alltid jobbade. Är det frihet? Jag har haft kompisar som tjänar 45 000 kronor i månaden men som aldrig har kvar en spänn i slutet av månaden. Är det rikedom? Många jag känner idag går fortfarande till jobbet trots 39 graders feber. Är det framgång? Jag tycker att det är dags att vi pratar om dessa ord. Vad betyder de egentligen?

Själv känner jag mig fri (från illusioner och tvång), rik (på upplevelser och vänskap) och framgångsrik (inom en världsomspännande miljörörelse). Är det mindre värt bara för att man inte ser det på bankkonto eller på ett visitkort? Personligen tycker jag synd om alla som likställer frihet, rikedom, framgång - och framförallt lycka - med pengar. Givetvis behöver alla en ekonomisk trygghet men vi borde ha fattat nu att allt det där extra inte ger någon beständig välbehagskänsla.

Nej, jag tycker det är dags för miljörörelsen att ta tillbaka de här orden. Det är dags för nya definitioner.